Nyheter
Är Föräldrabanken på väg att bli Sveriges största bolåneinstitut?
Sveriges största bolåneinstitut?
Samtidigt som 2 000 miljarder kronor i bostadsförmögenheter ska gå i arv blir unga allt mer beroende av sina föräldrars ekonomi för att kunna köpa en bostad. Frågan är om Sverige håller på att utveckla ett nytt bostadssystem där familjebakgrund väger tyngre än arbete och inkomst.
Två utvecklingar på den svenska bostadsmarknaden pekar åt samma håll.
Den första är att fyrtiotalisterna sitter på bostadsförmögenheter värda omkring 2 000 miljarder kronor, enligt Mäklarsamfundet. Under de kommande två decennierna väntas närmare 1 800 miljarder kronor föras över till nästa generation genom arv och försäljningar den största privata förmögenhetsöverföringen i modern svensk historia.
Den andra är att unga vuxna får allt svårare att ta sig in på bostadsmarknaden utan hjälp hemifrån.
Tillsammans skapar de en ny verklighet där den kanske viktigaste frågan inte längre är vad du tjänar utan om dina föräldrar äger en bostad. Och var.
En väg som håller på att försvinna
För bara ett par decennier sedan såg vägen in på bostadsmarknaden annorlunda ut. Många kunde studera med studielån, få ett arbete, spara ihop till en kontantinsats och köpa sin första bostad i 25-årsåldern.
Det var sällan enkelt, men det var möjligt utan ekonomiskt stöd från familjen.
I dag ser verkligheten annorlunda ut särskilt i storstäderna.
Enligt Hyresgästföreningen och Fastighetsmäklarförbundet bor 26 procent av Sveriges 18–30-åringar fortfarande hemma hos sina föräldrar, främst av ekonomiska skäl.
Samtidigt uppger hälften av de unga som ännu inte äger sitt boende att de kan få ekonomisk hjälp av sina föräldrar för att köpa en bostad. Hjälpen består ofta av lån mot föräldrarnas bostad, gåvor eller att föräldrar går in som medlåntagare.
För den andra hälften finns ingen sådan möjlighet.
Resultatet blir att steget från hyresrätt till ägt boende allt oftare avgörs av familjens ekonomi snarare än den unges egen.
2 000 miljarder kronor ska byta ägare
Mäklarsamfundets rapport visar att bostadsförmögenheter motsvarande omkring 2 000 miljarder kronor finns hos fyrtiotalisterna.
Som jämförelse uppgår Sveriges statsbudget till omkring 1 550 miljarder kronor.
Under de kommande tjugo åren väntas nästan 1 800 miljarder kronor föras vidare till nästa generation i genomsnitt 81 miljarder kronor per år, med en topp omkring år 2036 då nära 93 miljarder kronor kan byta ägare.
I dag ägs dessutom över 326 000 småhus motsvarande 18 procent av Sveriges villabestånd – av personer som är 73 år eller äldre.
Det handlar om en historiskt stor kapitalöverföring som i huvudsak sker genom bostäder.
När arv blir en konkurrensfördel
Konsekvenserna blir tydliga på bostadsmarknaden.
Enligt Mäklarsamfundets beräkningar motsvarar ett genomsnittligt arv från en bostad omkring 2,6 miljoner kronor.
Den som kommer in i en budgivning med ett sådant kapital har helt andra möjligheter än en jämnårig med samma utbildning och samma lön, men som sparat ihop sin kontantinsats genom arbete.
Skillnaden handlar inte längre bara om ekonomi.
Den handlar om vilka möjligheter människor har att bygga sitt vuxenliv.
Föräldrabanken ett dolt bolåneinstitut
Fenomenet har fått ett namn: Föräldrabanken.
Den fungerar i praktiken som ett av Sveriges största bolåneinstitut.
Den finansierar kontantinsatser, ställer upp som medlåntagare när bankerna säger nej och ger gåvor som senare räknas som förskott på arv.
Skillnaden mot de traditionella bankerna är att Föräldrabanken inte syns i någon finansstatistik.
Den regleras inte av amorteringskrav, skuldkvotstak eller kreditprövningar.
Tillgången avgörs istället av ett geografiskt och familjemässigt lotteri om ens föräldrar ägt en bostad och hur mycket den har stigit i värde.
Riskerar politiken att spä på utvecklingen?
Regeringens förändringar från den 1 april – ett höjt bolånetak till 90 procent och ett slopat skärpt amorteringskrav syftar till att göra det lättare att köpa bostad.
Men flera bedömare varnar för att reformerna på sikt kan få motsatt effekt.
Ett högre lånetak kan öka köpkraften på marknaden och därmed pressa upp bostadspriserna ytterligare.
Det skulle göra inträdet ännu svårare för unga utan ekonomiskt stöd hemifrån.
Det grundläggande problemet är inte att bolånetaket varit för lågt, utan att bostäderna blivit för dyra i förhållande till ungas inkomster.
En fråga om social rörlighet
Debatten handlar därför om mer än bostäder.
När möjligheten att äga sitt hem i allt större utsträckning avgörs av arv snarare än arbete påverkas den sociala rörligheten.
Samtidigt är frågan politiskt känslig.
Förslag om höjda arvs- eller förmögenhetsskatter möter starkt motstånd och har internationellt ofta visat sig leda till kapitalflytt snarare än ökade skatteintäkter.
Den långsiktiga lösningen pekas istället ut som ett ökat bostadsbyggande och ett större utbud av bostäder till priser som vanliga löntagare har råd med.
Ett förändrat samhällskontrakt
De flesta föräldrar som har möjlighet kommer sannolikt att hjälpa sina barn.
Problemet ligger inte hos familjerna, utan i ett system där hjälpen blivit en förutsättning för att kunna etablera sig på bostadsmarknaden.
Om utvecklingen fortsätter riskerar Sverige att få en bostadsmarknad där den avgörande faktorn inte längre är utbildning, arbete eller sparande utan vilket hem man växte upp i.
Och när en hel generation upplever att framtiden avgörs mer av arv än av egna prestationer förändras inte bara bostadsmarknaden.
Då förändras också synen på rättvisa, möjligheter och det svenska samhällskontraktet.
Midsommar
Glad Midsommar
Vi på Arvhag Jurist & Fastighetsbyrå vill önska alla en trevlig midsommar och samtidigt be alla ute i trafiken ta det försiktigt. Det är bättre att komma fram något försenat än skapa dramatik och tragedi för omgivning, släkt och vänner.
Vill passa på önskar er alla en lugn och fin, eller vild och galen, sommar för var och efter sitt behag.
Lura tjuven
Några råd för att lura tjuven i sommar
Just under semestertider är det många som åker bort och lämnar sin bostad utan uppsikt under långa perioder. Några råd för att lura tjuven i sommar så att Du kan njuta fullt ut av din ledighet.
Berätta för dina bekanta och grannar att du ska resa bort. De kan då hålla ett vakande öga på ditt hem. De skulle t ex kunna hjälpa till med följande:
Tömma brevlådan på post och reklam.
Klippa gräsmattan vid längre bortovaro.
Lägga sopor i soptunnan så att den inte står helt tom.
Hänga sin tvätt på din tvättlina eller torkställning.
Att då och då parkera sin bil på er tomt så att huset ser bebott ut.
Sociala medier
Vänta med att lägga upp dina trevliga semesterbilder på sociala medier till du kommer hem istället. Statusuppdatera inte i sociala medier om att du är bortrest, det skickar signalerar för tjuven att hemmet är tomt en tid. Se till att positioneringstjänsten på mobilen är avaktiverad. Tänk på att vem som helst kan se dina twitterinlägg.
Trädgården
Förvara trädgårdsredskap och stegar inomhus eller i låst förråd så att tjuven inte kan använda dem för att bryta sig in hos dig eller dina grannar. Lämna leksaker, ett par skor som används i trädgården så att huset ser bebott ut. Men lämna inget som kan användas för att bryta sig in i huset. Tänk också på att vissa dyrare trädgårdsmöbler kan vara stöldbegärliga.
Bostaden
Förvara inte kontanter och smycken hemma i bostaden. Det är tjuvens favoriter.Sätt timer på lamporna inomhus. Det är bra om de tänds och släcks oregelbundet och bara när det är mörkt ute.
På utomhusbelysning är det bra med en rörelsevakt vid entré- och altandörrar. På vissa ställen kan en stark halogenlampa vara lämplig.
Låt radion gå på med timer så att det hörs ljud i huset men, glöm inte dra ut sladden till TVn detta kan annars öka brandrisken.
Vidarekoppla telefonen så att det inte märks att den är vidarekopplad. Om den som ringer kommer till mobilsvar eller liknande indikerar detta att ingen är hemma.
Se till att ni har bra inbrottsskydd på fönster och dörrar. Lämna inga nycklar hemma till tjuven.
Ytterligare informatrion
På https://www.stoldskyddsforeningen.se som är stöldskyddsföreningens hemsida kan du läsa mer om hur du kan skydda dina ägodelar med stöldskyddsmärkning m.m.
Trygghet i fokus i ny larmrapport
Var tredje bostadsrättsägare känner oro
Tryggheten i svenska bostadsrättsföreningar är under press. Det visar en ny rapport från SBC, där allt fler bostadsrättsägare uttrycker oro över både säkerheten i sina områden och föreningarnas långsiktiga ekonomi.
Enligt Sveriges Bostadsrättsrapport 2026 uppger endast 44 procent att de upplever sitt bostadsområde som tryggt. Samtidigt menar många att samhällets insatser inte räcker till. Hela 21 procent anser att politikerna måste göra betydligt mer för att stärka tryggheten, medan nästan var tionde person tycker att situationen faktiskt har blivit sämre de senaste åren.
Dessutom svarar 16 procent att de inte märker någon effekt alls av de trygghetssatsningar som genomförs.
Kraven ökar: “Trygghet måste prioriteras”
Rapporten pekar tydligt på att trygghet blivit en avgörande fråga för trivseln i bostadsrättsföreningar runt om i landet. Många boende efterfrågar nu konkreta investeringar som bättre belysning, säkrare låssystem och kameraövervakning.
Omkring var femte bostadsrättsägare uppger att just trygghetsskapande åtgärder är bland de viktigaste investeringarna framöver. Samtidigt lyfter över tre av tio behovet av lägre avgifter och en stabilare ekonomi för att öka trivseln i föreningen.
Enligt rapporten krävs ett större fokus på förebyggande arbete för att minska risken för brott, skadegörelse och otrygghet i och kring fastigheterna.
Bristande koll på underhållet oroar
Men tryggheten är inte den enda utmaningen. Rapporten visar också att många bostadsrättsägare saknar insyn i föreningens framtidsplaner.
Hela 21 procent uppger att de inte har koll på föreningens underhållsplan trots att frågor som ventilation, el, värme och fasadrenoveringar pekas ut som några av de viktigaste investeringarna de kommande åren.
Det väcker frågor om hur väl rustade många föreningar egentligen är inför framtiden. För utan långsiktig planering riskerar både ekonomin och tryggheten att påverkas negativt.
I takt med stigande kostnader och ökade krav på säkerhet ser nu många bostadsrättsägare behovet av förändring både från politiskt håll och inne i föreningarnas styrelserum.
17 maj i Göteborg
Norges grunnlovsdag
Firandet av den norska grunnlovsdagen, 17 maj i Göteborg, är ett av de största 17 maj firanden som sker utanför Norge varje år. Norges Hus i samarbete med Kgl. Norsk Generalkonsulat förvaltar en lång tradition med att arrangera denna festdag i Göteborg. Firandet är en traditionell festdag med musik, 17:e maj tal, norska flaggor, lekar för barnen och festklädda unga och gamla varav många klädda i folkdräkt. ”17:e maj tåget” går traditionellt från Norges Hus via Heden till Kungsportsavenyn och tillbaka med paradorkestrar. Men i år starter firandet i Norges Hus med festgudstjänst kl 11:00 och därefter sker samling i hagen utanför mot Skånegatan där det är lekar för barn och ansiktsmålning från kl 11:30. 17 maj tåget beräknas avgå kl 12.30 direkt till Liseberg där firandet fortsätter.
Stämpelskatten chockar köpare
Hundratusentals kronor innan inflytt
Att köpa villa har blivit ännu dyrare. En ny rapport från Mäklarsamfundet visar att stämpelskatten nu utgör en tung ekonomisk tröskel för många hushåll särskilt i storstäderna.
I vissa kommuner handlar det om enorma summor redan innan nycklarna lämnas över. Högst kostnader finns i Nacka där stämpelskatt och avgifter kan landa på över 305 000 kronor. I Stockholm ligger kostnaden runt 270 000 kronor och i Gothenburg nära 200 000 kronor.
Rapporten visar också hur de nya bolånereglerna förstärker pressen på köpare. För många motsvarar stämpelskatten flera års amorteringar pengar som måste betalas direkt vid köpet.
Stämpelskatt är den statliga avgift som tas ut vid köp av fastighet eller tomträtt, samt vid uttag av nya pantbrev.
Nu växer frågan om skatten blivit ett alltför stort hinder för människor som försöker ta sig in på villamarknaden.
Historiskt beslut
Nytt register ska förändra bostadsmarknaden
Sverige tar ett stort steg mot en mer transparent bostadsmarknad. Den 22 april gav riksdagen grönt ljus till ett nationellt register för alla bostadsrätter en reform som kan förändra hur affärer genomförs i grunden.
I det nya registret samlas avgörande information: vem som äger bostaden, vilken förening den tillhör och inte minst hur den är belånad. Det sistnämnda ses som en nyckelfråga.
I dag hanteras pantsättningar via bostadsrättsföreningar, vilket ibland leder till osäker information. Med det nya systemet registreras uppgifterna centralt, vilket ger bland andra mäklare direkt tillgång till korrekta och uppdaterade uppgifter.
Branschorganisationen Mäklarsamfundet välkomnar beslutet, men varnar för att registret måste bli tillräckligt omfattande för att fungera fullt ut i praktiken.
De nya reglerna kring själva uppbyggnaden börjar gälla den 1 januari 2027. Övriga delar införs senare, enligt regeringens beslut.
Reformen beskrivs som ett efterlängtat steg mot ökad rättssäkerhet och kan bli en gamechanger för hela bostadsmarknaden.
Historiskt beslut:i Riksdagen
Äntligen får Sverige ett nationellt register för bostadsrätter
Ett nytt kapitel skrivs nu på den svenska bostadsmarknaden. Den 22 april röstade riksdagen igenom ett förslag som kan förändra hur bostadsrätter hanteras i grunden ett nationellt register ska införas.
I det nya registret ska allt från lägenhetsuppgifter och ägare till bostadsrättsföreningar och pantsättningar finnas samlat. Målet är tydligt: ökad transparens, bättre kontroll och en säkrare marknad.
En av de största förändringarna gäller hur pantsättningar hanteras. I dag sker kommunikationen ofta via bostadsrättsföreningar. I framtiden ska uppgifterna i stället registreras centralt, vilket minskar risken för fel och föråldrad information.
Det innebär ett rejält lyft för bland andra fastighetsmäklare, som nu kan få direkt tillgång till korrekt och uppdaterad data om en bostadsrätts belåning något som länge varit en svag punkt i systemet.
Branschorganisationen Mäklarsamfundet välkomnar beslutet, men lyfter samtidigt en viktig fråga: registret måste innehålla tillräckligt med information för att mäklare ska kunna uppfylla sina lagkrav.
Det är avgörande att registret blir komplett, annars riskerar nyttan att begränsas.
Planen är att själva uppbyggnaden av registret ska börja gälla från den 1 januari 2027, medan övriga delar införs vid ett senare tillfälle som regeringen beslutar om.
Beslutet ses som ett av de största stegen mot en modernisering av bostadsmarknaden på länge.
Frågan är nu inte om förändringen kommer utan hur snabbt den kan göra skillnad.
Nya krav för lagfart
Skärpta regler ska stoppa brott på fastighetsmarknaden
Snart blir det svårare att äga fastigheter anonymt i Sverige. Från den 1 juli 2026 väntas nya regler träda i kraft som ställer betydligt högre krav på identifikation vid ansökan om lagfart och tomträtt.
Den stora förändringen är tydlig: utan personnummer, samordningsnummer eller organisationsnummer ingen inskrivning.
I dag kan en köpare i teorin beviljas lagfart utan att uppge dessa uppgifter. Men enligt det nya lagförslaget blir identiteten en avgörande nyckel. Saknas rätt uppgifter riskerar ansökan att stoppas och vilandeförklaras hos Lantmäteriet.
Syftet är att täppa till en lucka som länge kritiserats. Regeringen vill öka transparensen och slå hårdare mot ekonomisk brottslighet, inte minst penningtvätt.
Genom att kräva tydlig identifiering ska det bli svårare att använda falska identiteter i fastighetsaffärer – något som i dag anses vara en risk i vissa upplägg.
För köpare utan svenskt personnummer innebär förändringen ett extra steg. De måste ansöka om samordningsnummer via Skatteverket, ofta genom personlig identifiering eller via myndighetskontakt. För företag gäller att organisationsnummer måste finnas och att uppgifter om verklig huvudman är registrerade hos Bolagsverket.
Reglerna gäller alla fastighetsköp som genomförs efter den 1 juli 2026. Affärer som görs innan dess påverkas inte.
Lagförslaget är ännu inte formellt klubbat, men väntas gå igenom inom kort.
Om det sker innebär det en tydlig signal: framtidens fastighetsaffärer ska vara spårbara, kontrollerbara och betydligt svårare att utnyttja för brottsliga syften.
Inflationen faller oväntat
Kan det ge nytt liv åt bostadsmarknaden?
Inflationen sjunker mer än väntat och det kan bli en vändpunkt för bostadsmarknaden.
Det viktiga inflationsmåttet KPIF landade på 1,7 procent, långt under prognoserna på 2,2. I ett läge där många räknat med fortsatt prispress, inte minst från stigande energikostnader, kommer siffran som en tydlig överraskning.
Utfallet ger Riksbanken ett oväntat andrum. Risken för nya räntehöjningar minskar och även om snabba sänkningar inte väntas, skapas en mer stabil räntebild.
Det kan få direkt effekt på bostadsmarknaden.
När osäkerheten kring räntor minskar vågar fler både köpa och sälja. Banker och aktörer i bolånemarknaden pekar nu på att utvecklingen kan bli startskottet för en mer aktiv vår.
KPIF är det mått som styr penningpolitiken, med ett mål på 2 procent. Att inflationen nu ligger under den nivån ses som ett styrketecken men också som en signal om att ekonomin kyls av.
För bostadsköpare kan det innebära ett nytt läge.
Med stabilare räntor och minskad oro ökar chanserna för fler affärer och en marknad som sakta börjar röra på sig igen.