Nyheter
Hemnet ändrar spelreglerna i Västra Götaland
Ny betalmodell på bostadsmarknaden
Från och med måndagen den 2 mars inför Hemnet en ny betalmodell som kan få stor betydelse för bostadssäljare i Västra Götalands län.
Mäklare i länet får nu möjlighet att erbjuda sina kunder att betala för Hemnetannonsen först när – och bara om – bostaden faktiskt säljs.
Det innebär ett tydligt skifte i riskfördelningen vid bostadsförsäljning.
”Sälj först – betala sen”
Traditionellt har annonskostnaden på Hemnet betalats i samband med publicering, oavsett om bostaden blivit såld eller inte. Den nya modellen innebär i praktiken att säljaren slipper ligga ute med kostnaden i ett osäkert marknadsläge.
I en tid med längre försäljningstider, mer avvaktande budgivare och ökad prisförhandling kan förändringen upplevas som en trygghet för många hushåll.
Anpassning till en försiktigare marknad
För många säljare är marknaden fortfarande präglad av osäkerhet. Att då minska de initiala kostnaderna kan sänka tröskeln för att våga lägga ut sin bostad till försäljning.
Samtidigt väcker modellen frågor:
Kommer fler våga testa marknaden?
Påverkas prissättningsstrategin?
Och blir Västra Götaland ett pilotområde inför en nationell lansering?
Strategisk signal till branschen
Att en av Sveriges största bostadsplattformar testar en prestationsbaserad betalmodell kan ses som ett tecken på att konkurrensen och kundfokuset skärps.
För mäklarna innebär det ett nytt argument i mötet med potentiella säljare.
För bostadsägarna innebär det en sak: mindre ekonomisk risk, åtminstone i första steget.
Om modellen faller väl ut kan den bli startskottet för en bredare förändring av hur bostadsannonsering prissätts i Sverige.
Frågan är inte bara vad det kostar att sälja utan när man ska betala.
Nationellt bostadsrättsregister förändra marknaden
Branschen varnar för halv lösning
Sverige står inför en av de största förändringarna på bostadsrättsmarknaden i modern tid. Regeringen vill införa ett nationellt register för alla bostadsrätter, ett digitalt system som ska samla ägare, pantsättningar och föreningsuppgifter på ett ställe.
Målet är tydligt: stärkt konsumentskydd, ökad rättssäkerhet och en modernare bostadsmarknad.
Men branschorganisationen Mäklarsamfundet höjer nu ett varningens finger.
Ska registreras av Lantmäteriet
Enligt propositionen ska registret föras av Lantmäteriet och omfatta samtliga bostadsrätter i Sverige. Uppgifter om lägenheter, ägare, bostadsrättsföreningar och pantsättningar ska samlas i ett gemensamt system.
Samtidigt införs ett nytt sakrättsligt system där registrering ersätter dagens modell med underrättelser till bostadsrättsföreningen vid överlåtelser och pantsättning.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.
Regeringen lyfter även fram att reformen ska underlätta arbetet för Kronofogden och bidra till att förebygga ekonomisk brottslighet.
”Risk att man cementerar problemet”
Trots att Mäklarsamfundet i grunden välkomnar reformen, menar organisationen att förslaget riskerar att bli för begränsat.
Om registret inte innehåller de grundläggande uppgifter som enligt lag ska redovisas vid en bostadsrättsaffär lämnar man kvar ett djupt rotat systemfel.
Kritiken handlar om att viktiga uppgifter, exempelvis andelstal och månadsavgifter, kan hamna utanför registret. I dag hanteras sådan information ofta av ekonomiska förvaltare, som i vissa fall tar betalt för att lämna ut den.
Avgiftsfrågan kan leva vidare
En av de mest omdiskuterade frågorna är just kostnaderna.
Mäklarsamfundet menar att om staten nu bygger infrastrukturen, bör hela informationskedjan omfattas. Annars riskerar nuvarande avgiftsproblematik att bestå och fortsätta belasta både mäklare och konsumenter.
Register som bara löser en del av informationsproblemet riskerar att cementera resten. Det vore ett missat tillfälle, framhåller organisationen.
En reform med stor symbolik
Förslaget markerar ett tydligt steg mot en mer digital och centraliserad bostadsmarknad. Frågan är om det blir en genomgripande modernisering eller en kompromiss som lämnar viktiga delar orörda.
När riksdagen tar ställning avgörs om Sverige får ett helhetsgrepp om bostadsrättsinformationen – eller om debatten om avgifter och informationsmonopol fortsätter.
Regeringen föreslår nya bolåneregler
Höjt bolånetak och slopat amorteringskrav
Riksdagen kan komma att besluta om nya regler under 2026, 1 april 2026. Bland förslagen finns höjt bolånetak till 90% och ett slopat amorteringskrav.
Bolåneräntorna i gungning
Förändringar kan vara på väg?
Trots att Riksbanken nyligen sänkte styrräntan har de korta marknadsräntorna överraskande nog stigit kraftigt. Det sätter press på bankernas marginaler och skapar osäkerhet på bolånemarknaden. Än så länge har ingen aktör vågat höja den rörliga 3-månadersräntan, mycket på grund av hård konkurrens. Men fortsätter utvecklingen kan det snart bli ändring och då väntas resten av bankerna snabbt följa efter.
Samtidigt visar ekonomin tecken på att återhämta sig. Konjunkturen stärks, men inflationen bedöms ändå ligga klart under Riksbankens mål under stora delar av året. Enligt Nordea beror det främst på tillfälliga faktorer som sänkt matmoms och en starkare krona. Därför kan Riksbanken välja att se igenom den låga inflationen.
Detta öppnar för möjligheten att styrräntan kan sänkas ytterligare i vår även om det inte är huvudscenariot. Nordeas prognos pekar istället på att räntorna har nått botten och att nästa steg snarare blir höjningar under 2027.
De längre marknadsräntorna har redan börjat röra sig uppåt och väntas fortsätta stiga i takt med ökade investeringar och starkare ekonomisk aktivitet, inte minst i Europa där stora satsningar på försvar och infrastruktur står för dörren.
För hushåll som funderar på att binda sina bolån kan läget vara gynnsamt redan nu. De bundna räntorna ligger i dag lägre än den rörliga 3-månadersräntan, och experterna ser få skäl att vänta. Skillnaden mellan rörligt och bundet väntas dessutom öka framöver något som kan göra ett bundet lån till ett allt tryggare alternativ.
Bostadsmarknaden 2026
Köpare tvekar, säljare chansar
Det är ett ögonblick av tvekan på bostadsmarknaden. Köpare står med lånelöfte i handen men väntar. Säljare följer statistiken dagligen och frågar sig om de borde slå till nu – eller vänta en månad till.
För första gången på länge befinner sig köpare och säljare i ett tydligt psykologiskt spel.
Köparen: ”Tänk om jag köper på toppen?”
Bland köpare dominerar en fråga: är priserna på väg upp eller är det här bara en tillfällig andhämtning?
Efter år av stigande räntor och fallande priser finns en rädsla att fatta fel beslut vid fel tidpunkt.
Många spekulanter går på visningar, räknar noggrant men avvaktar. Drömmen om bostad krockar med kalkylen. Budgivningar startar, men stannar.
Köparna söker inte längre fynd. De söker bekräftelse.
Säljaren: ”Väntar jag för länge?”
På andra sidan står säljarna ofta med ett nästa boende i sikte. För dem är osäkerheten minst lika påtaglig.
Ska man acceptera ett bud nu, eller riskera att marknaden springer ifrån en?
Många säljare vittnar om en ny verklighet:
✔ längre försäljningstider
✔ fler prisdiskussioner
✔ större betydelse av rätt timing och presentation
För säljaren är frågan inte längre hur mycket kan jag få? utan när vågar jag sälja?
En marknad styrd av känslor, inte bara siffror
2026 är året då bostadsmarknaden i hög grad drivs av psykologi. Förväntningar, rädslor och framtidstro väger nästan lika tungt som ränta och kvadratmeterpris.
För både köpare och säljare är behovet tydligt:
trygg vägledning i ett läge där ingen vill bli den som gjorde affären vid fel tidpunkt.
Sälja nu eller vänta?
Osäkerheten på bostadsmarknaden gör att allt fler bostadskunder ställer samma fråga:
👉 Är det rätt läge att köpa eller sälja nu?
Med höga räntor, försiktiga budgivningar och ökade prisförväntningar söker kunder inte längre bara en mäklare, utan trygg rådgivning och en tydlig strategi.
I dag handlar bostadsaffären mindre om rekordpris och mer om rätt timing, ekonomi och långsiktiga beslut.
Familjerätt
Kunderna vill vidare – snabbare
Den hetaste frågan inom familjerätten just nu är enkel men avgörande:
👉 Hur snabbt kan jag gå vidare efter en separation?
Klienter efterfrågar kortare processer, tydliga besked och lösningar som minskar konflikter – särskilt när barn och ekonomi står på spel.
Fokus har flyttats från juridiska formalia till trygghet, tempo och struktur.
Var tredje förälder överväger flytt
Skolvalet avgör var familjer bor
Skolan har blivit den nya maktfaktorn på bostadsmarknaden. En ny rapport från Mäklarsamfundet visar att skolans kvalitet numera väger tyngre än både läge och pris för många barnfamiljer, driver flyttbeslut över hela landet.
Enligt rapporten Skolval & bostadskval
Skolans betydelse för familjers bostadsval uppger hela 84 procent av föräldrarna att skolornas kvalitet i området är avgörande när de söker bostad. Samtidigt har en av tre övervägt att flytta av just skolrelaterade skäl.
– Skolfrågan håller på att bli den nya trygghetsfrågan på bostadsmarknaden, säger Amanda
Göthberg, boendeexpert och omvärldsanalytiker.
– Upplevd otrygghet eller bristande studiero i den närliggande skolan påverkar direkt var
familjer kan och vill bo.
Rapporten visar också att skillnaderna mellan skolor inom samma kommun upplevs som stora. Föräldrar värderar framför allt trygghet, trivsel och studiero, oftare än höga betyg eller meritvärden. Många agerar dessutom tidigt: tre av fyra familjer som flyttat på grund av skolan gjorde det innan barnet ens börjat förskoleklass.
För att säkra en bra skolmiljö är föräldrar beredda att kompromissa. Två av tre kan tänka sig att bo mindre centralt, över en tredjedel accepterar högre boendekostnader och nästan tre av tio nöjer sig med färre kvadratmeter än önskat.
Utvecklingen riskerar samtidigt att förstärka skillnader mellan områden. När vissa hushåll har möjlighet att flytta till områden med eftertraktade skolor – och andra inte – påverkas både bostadsmarknaden och skolsegregationen.
Skolan har därmed blivit en avgörande faktor för framtidens boendemönster – långt bortom klassrummets väggar.
Få känner till nya ränteregeln
Miljontals svenskar riskerar chockhöjda lånekostnader
Kunskapen är förvånansvärt låg om en av de största förändringarna för svenska låntagare på flera år. Vid årsskiftet försvinner ränteavdraget för privatlån helt – men sex av tio svenskar har ingen aning om vad som väntar.
Det visar en ny Novusundersökning genomförd på uppdrag av Bluestep Bank. Från och med den 1 januari 2026 tas ränteavdraget för lån utan säkerhet, så kallade blancolån, bort helt. För många hushåll innebär det betydligt högre kostnader än de räknat med.
– Många sitter i dag med dyra privatlån utan att veta att ränteavdraget snart är historia. I praktiken kan det handla om tiotusentals kronor mindre i skatteåterbäring per år, säger branschkällor med insyn i hushållens ekonomi.
Risk för minskad köpkraft
Enligt Skatteverket har nästan 5,8 miljoner svenskar betalat ränta under året och berörs därmed av de nya reglerna. Samtidigt uppger 40 procent i undersökningen att de inte känner till att det i många fall går att ersätta dyra privatlån med ett utökat bolån – ett lån med säkerhet som även efter årsskiftet ger rätt till fullt ränteavdrag.
För hushåll som äger sin bostad och har kvarvarande belåningsutrymme kan en sådan lösning innebära avsevärt lägre månadskostnader. Bolån har generellt lägre ränta än blancolån och påverkas inte av den kommande regeländringen.
Hårda smällar för hushåll med blancolån
Finansinspektionen slår i en färsk rapport fast att konsumtionslånen i Sverige uppgick till omkring 300 miljarder kronor i augusti 2025. Cirka två tredjedelar av dessa är lån utan säkerhet – lån som nu blir dyrare över en natt.
Myndighetens beräkningar visar att ett helt slopat ränteavdrag ger tydliga effekter. För blancolån på mellan 250 000 och 500 000 kronor behöver varannan låntagare räkna med runt 800 kronor högre räntekostnad per månad. Var tionde låntagare får ökade kostnader på cirka 1 200 kronor i månaden. Vid ännu högre lånebelopp blir smällen ännu större.
Regeländringen gäller dessutom även befintliga lån. Många hushåll tog sina krediter långt innan förändringen var beslutad – och riskerar nu en kraftigt försämrad privatekonomi.
Experter varnar för att den minskade köpkraften kan få ringar på vattnet, både för hushållens konsumtion och för bostadsmarknaden. Uppmaningen är tydlig: se över din ekonomi – innan årsskiftet.
Jólablót (Jul)
Midvinterblot (julofferfest)
Vi närmar oss med stormsteg vintertidens (mörkertidens) viktigaste högtid Jul, vilken hölls vid vintersolståndet i slutet på december.
Jul (fornnordiska jol) är benämningen på den nordiska förkristna midvinterfesten julblot. Firande dyrkan av årets mörkaste tid till ära av återuppvaknandet av naturen och ljusets återvändande. Julens specielle gud är Jólner, ett av Odens många namn.
Av denna grund vill vi på Arvhag Jurist & Fastighetsbyrå hälsa och önska nuvarande och kommande kunder såväl som vänner och bekanta en ljus frid i kära vänners och släktingars lag.