Nyheter
Priserna tillbaka på 2015 års nivå
Hela kontantinsatsen kan vara borta?
En ny analys från Swedbank och sparbankerna visar en dramatisk vändning på bostadsmarknaden. Sedan 2021 har bostadsrättspriserna fallit i hela 125 av landets 179 kommuner – och i många områden är nivåerna nu tillbaka där de låg för nästan tio år sedan.
Efter år av skenande priser har bostadsrättsmarknaden tappat fart – rejält. Enligt den färska rapporten från Swedbank och sparbankerna har priserna sjunkit i en majoritet av landets kommuner sedan toppen 2021. I genomsnitt är bostadsrätterna nu värda lika mycket som 2018, och i hela 39 kommuner har nedgången överstigit tio procent.
Värst drabbat är Perstorp, Fagersta och Nybro, där priserna rasat med över 20 procent.
– Många som köpte sin bostadsrätt 2021 eller i början av 2022 kan konstatera att marknadsvärdet i dag är lägre än inköpspriset. I värsta fall är hela kontantinsatsen borta, säger Arturo Arques, privatekonom på Swedbank.
Tillbaka till 2015 – på bara tre år
Utvecklingen innebär att priserna i många kommuner nu är tillbaka på 2015–2016 års nivåer – en dramatisk tillbakagång som få hade kunnat förutse under pandemins bostadsboom.
Swedbank varnar nu för att kortsiktiga bostadsköp kan bli kostsamma, särskilt för unga köpare med höga lån.
– Den som köper en bostadsrätt bör ha för avsikt att bo minst sju år i bostaden för att vara hyggligt säker på att den inte minskar i värde. För den som har hög belåningsgrad kan det dessutom vara klokt att amortera för att minska risken, säger Arques.
Långsiktighet är nyckeln
Efter flera år av kraftiga prisökningar har många vant sig vid att bostadsrätten är en säker investering. Nu visar statistiken motsatsen.
Swedbank uppmanar bostadsköpare att tänka långsiktigt och planera ekonomin för att klara även tider med fallande värden och stigande räntor.
– Marknaden rör sig i cykler. För den som har tid och tålamod finns möjligheter – men det gäller att inte stirra sig blind på kortsiktiga värdeförändringar, avslutar Arques
Stockholm rusar – Uppsala står stilla
Enorma skillnader i bostadspriser mellan svenska stadskärnor
En ny kartläggning från Svensk Mäklarstatistik avslöjar dramatiska skillnader i prisutvecklingen på bostadsrätter runt om i landet. På bara tio år har kvadratmeterpriserna i centrala Stockholm stigit hela tolv gånger mer än i Uppsala – ett tydligt tecken på hur ojämnt den svenska bostadsmarknaden rör sig.
Sundsvall i raketfart
Det senaste året har centrala Sundsvall seglat upp som landets hetaste bostadsmarknad. Där har priserna ökat med 19 procent, motsvarande +5 400 kronor per kvadratmeter – den högsta ökningen i både procent och kronor.
I andra änden av skalan hittar vi Kalmar C, där priserna fallit med 10 procent, och centrala Umeå, som tappat 3 800 kronor per kvadratmeter på ett år.
Fem år – stora kontraster
Ser man till de senaste fem åren fortsätter Sundsvall att imponera med +25 procent, men i rena pengar är det fortfarande Stockholm som leder – med en ökning på 17 500 kronor per kvadratmeter. Samtidigt har Jönköping C haft det tuffast, med –8 procent och ett tapp på 3 200 kronor per kvadratme
Tio år – Stockholm dominerar, men Karlskrona överraskar
På tio års sikt är det centrala Karlskrona som visar den största procentuella ökningen, hela +78 procent. I rena kronor per kvadratmeter är det dock åter Stockholm som sticker ut – med ett imponerande lyft på 26 200 kronor per kvadratmeter.
Ingen av stadskärnorna har backat under den senaste tioårsperioden, men längst bak i utvecklingen ligger Linköping och Växjö, där priserna bara ökat med 3 procent. I Växjö har dessutom kvadratmeterpriset endast stigit med blygsamma 700 kronor under hela perioden.
Kartläggningen visar tydligt hur olika Sveriges bostadsmarknader utvecklas, även mellan stadskärnor som till synes är lika. Lokala faktorer och inflyttningstryck spelar en allt större roll.
Avgiftsschock kan hota bostadsrättsägare
Kan nya regler bli en kalldusch?
Tusentals bostadsrättsägare kan riskera chockhöjda avgifter nästa år!
Anledningen: nya stenhårda bokförings regler som tvingar fram obekväma sanningar om slitna hus och eftersatt underhåll.
Från och med nästa år är det slut på den mjuka redovisningen. Det populära regelverket K2 försvinner – och ersätts av det betydligt tuffare K3. I praktiken innebär det att föreningar inte längre kan gömma sig bakom långa avskrivningstider för hela byggnaden. Nu måste varje större del av huset – från tak till hiss – skrivas av separat.
Resultatet? Kostnaderna blir plötsligt brutalt tydliga.
– Föreningar som hållit avgifterna konstlat låga och struntat i en underhållsplan riskerar en brutal kalldusch. De kan upptäcka att kostnaderna är enorma – och att låneutrymmet inte räcker till
.
För många föreningar kan det betyda kraftigt höjda månadsavgifter, kanske redan under 2026.
Byggnader åldras – och nu kommer verkligheten ikapp. Den som bor i en förening utan koll på framtida renoveringar kan få känna av det direkt i plånboken.
Sexåring räddade hemmet
Tingsrätten stoppar chock försäljning
"Barnets bästa går före – även skulder på 600 000"
Gotland. En sexårig pojke stod på randen till hemlöshet när Kronofogden planerade att sälja familjens bostadsrätt. Men i sista stund kom en dramatisk vändning: Gotlands tingsrätt stoppade försäljningen – med hänvisning till barnets rätt till trygghet.
Familjens hem på spel
Pappan, skuldsatt med 600 000 kronor, riskerade att förlora bostaden. Kronofogden hade redan pekat ut lägenheten som nästa steg i indrivningen. Men försäljningen skulle bli ett dubbelt slag: ekonomiskt meningslös då bostaden var belånad till över en miljon – och förödande för familjen som riskerade att hamna på gatan.
Rättens dom: Barnet går först
Domstolen gick på mannens linje. Med hänvisning till tidigare utslag i Högsta domstolen satte man ner foten: ett barns behov av en bostad väger tyngre än statens jakt på obetalda skulder.
– Beslutet är unikt och kan bli vägledande, säger en rättsexpert till tidningen.
Vräkningsvågen – hundratals barn drabbas
Fallet på Gotland kommer samtidigt som antalet barn som förlorar sina hem ökar kraftigt i Sverige. Bara under årets första halvår vräktes 1 845 hushåll – en ökning med nästan 50 procent på två år. Totalt drabbades 422 barn, 80 fler än i fjol.
Nollvisionen som sprack
Trots att Sverige sedan 2008 haft en nollvision mot att vräka barn, är målet längre bort än någonsin.
Fallet med sexåringen på Gotland blir därför mer än ett enskilt rättsfall – det blir en symbol för frågan:
Hur långt ska staten gå för att driva in skulder – och vad är ett barns trygghet värd?
Mardrömsväxten tog över fritidshuset
Köparna förlorade i rätten
Nästan daglig kamp – men inget dolt fel”
De trodde att de hade köpt drömmen: en idyllisk fritidsfastighet mitt i naturen.
Men snart visade sig verkligheten vara en mardröm – i form av parkslide, den ökända växten som äter sig genom trädgårdar och skrämmer husägare över hela landet.
Köparna slog fast: ”Det här är ett dolt fel – vi vill ha ersättning.”
Men hovrättens besked blev en kalldusch: ni får inte ett öre.
Växten kräver ständig bevakning
Parksliden hade redan från början brett ut sig på flera stora områden av fastigheten. Enligt hovrätten krävdes så mycket underhåll – nästan daglig tillsyn mellan mars och september – att det gick långt utöver vad en köpare rimligen kan förvänta sig.
Domstolen konstaterade alltså att parksliden faktiskt var ett fel i fastigheten.
Men: ”Ni borde ha sett den”
Trots det föll köparna på mållinjen. Eftersom de synliga spåren av parkslide – nedklippta ytor och de karakteristiska vinterståndarna – fanns där redan vid köpet, menade hovrätten att köparna borde ha förstått vad som väntade.
Slutsatsen: Felet var inte dolt – och säljaren slipper betala.
En rättslig snårskog
Fallet har väckt stor uppmärksamhet, inte minst eftersom tingsrätten och hovrätten resonerade helt olika kring parksliden.
En skiljaktig domare höll fast vid att växten inte var något fel alls – medan majoriteten menade att det var ett fel men inte dolt.
Resultatet? Köparna sitter fast i en rättslig snårskog – och i en evig kamp mot en av Sveriges mest fruktade trädgårdsmarodör.
Riksdagen slopar strandskydd
Riksdagen slopar strandskydd vid små sjöar och vattendrag
Den 15 maj i år klubbade riksdagen igenom regeringens proposition ”Lättnader i strandskyddet – ett första steg”. De nya reglerna, som trädde i kraft den 1 juli 2025, innebär en historisk förändring för markägare, företag och kommuner.
Från och med nu gäller inget generellt strandskydd vid insjöar mindre än en hektar och vattendrag smalare än två meter. Även sjöar och vattendrag som anlagts efter 1975 undantas helt. Samtidigt får länsstyrelsen större befogenheter – både att återinföra skydd där naturvärdena anses hotade och att upphäva strandskyddet längs vissa smala vattendrag.
För areella näringar blir reglerna mer generösa. Jord- och skogsbruk, liksom vattenbruk – exempelvis fisk- och skaldjursodling – omfattas nu av lättnaderna. Dessutom öppnas en ny möjlighet till dispens för verksamheter med liten påverkan på naturen.
Kommunerna får också ökad frihet: upphävt strandskydd behöver inte återinföras när äldre detaljplaner ersätts.
Reformen lyfts fram som en avvägning mellan miljöhänsyn och landsbygdsutveckling – men väntas väcka debatt om balansen mellan exploatering och naturvård.
Se ditt hem från ovan – magin med Arvhags drönarbilder!
Drönarfoto lyfter både villa som gårdar!
Vill du se ditt hem eller lantbruk från en helt ny vinkel?
Med Arvhags drönarfoto & film förvandlas vardagliga miljöer till spektakulära mästerverk.
👉 Villa:
Fånga villan i kvällssol med trädgården som en grön juvel. Perfekt för minnen – eller för att höja värdet vid försäljning.
👉 Lantbruk:
Lyft fram gårdens kraft och skönhet! Drönaren visar åkrar, maskiner och byggnader i ett dynamiskt perspektiv som både imponerar och inspirerar.
Med högupplöst foto och film skapar Arvhag bilder som väcker känslor – och får folk att stanna upp.
Det är inte bara foto. Det är en helt ny upplevelse.
📞 Boka ditt drönaruppdrag redan idag – och se din värld från ovan!
Ungas oro på bostadsmarknaden
Unga bostadsägare mest oroade – men politiska lättnader kan ändra spelplanen
Göteborg, augusti 2025 – För unga bostadsägare är oron för framtiden större än för någon annan grupp på bostadsmarknaden. Höga lån, stigande räntor och en skakig marknad gör att många ser med tvekan på utvecklingen framåt.
Enligt Hemnets köparbarometer från maj förväntar sig 22 procent av hushållen fallande priser det kommande halvåret – den högsta siffran på över ett år. Bland unga bostadsägare förstärks oron ytterligare av höga belåningsgrader och små ekonomiska marginaler.
Samtidigt visar MUCF:s rapport Ung idag 2025 att 74 procent av unga mellan 16–29 år trots allt är nöjda med sitt nuvarande boende. Men 24 procent uppger att de oroar sig för att hamna i bostadslöshet, och oron är särskilt utbredd bland utrikes födda och unga kvinnor.
– Unga påverkas mest av turbulensen på marknaden, eftersom deras ekonomiska situation är mer känslig för prisfall och ränteförändringar, säger en marknadsanalytiker.
Nu planerar regeringen lättnader för förstagångsköpare: bolånetaket ska höjas till 90 procent och amorteringskraven för de högst belånade slopas från och med 2026. Målet är att göra det lättare för unga att ta sig in på bostadsmarknaden.
Framtiden? För många unga bostadsägare blir frågan om prisutvecklingen inte bara en ekonomisk kalkyl – utan också en fråga om trygghet, framtidstro och möjlighet att bygga ett liv.
Har du råd skiljas??
Har du råd att skiljas?
Det blir allt svårare att skilja sig i det fall du bor i storstaden, detta särskilt för kvinnor. En kartläggning visar att kvinnors genomsnittslön nu svårligen räcker för att köpa en etta.
Långa köer och skyhöga bostadspriser står nu i vägen för den som funderar på att skiljas. Särskilt svårt är det för kvinnor, som har lägre genomsnittslön.
Faktum är att en genomsnittslön för varken man eller kvinna knappt räcker, detta enligt en kartläggning gjord av SBAB.
En seniors boende problem
SVÅRIGHETER FÖR SENIORER PÅ BOSTADSMARKNADEN
Enligt en ny rapport bor seniorer kvar i för stora bostäder mot sin vilja – de har inte råd att flytta och får inga lån på sina dåliga pensioner.
Det gäller att orka ta hand om trädgården om man inte har råd att flytta – vilket många inte har. Äldre låses fast vid sina bostäder och blir ofrivilliga bromsklossar på bostadsmarknaden.
Det säger en ny rapport från Skattebetalarna och SPF Seniorerna, där drygt sex av tio seniorer – över 65 år – i villa och tre av tio i bostadsrätt anser att de bor större än de behöver. Sex av tio i villa och varannan i bostadsrätt anger att flyttskatterna utgör ett hinder för flytt.
Som en av de intervjuade säger att gammal blockerar man en stor bostad för barnfamiljer som gärna skulle vilja köpa vår bostad men vi har inte råd att flytta/sälja.