Nyheter
Vad skäms du över i hemmet?
Vad skäms Du över i hemmet?
Frågorna >Vad är svenskarna mest stolta över, respektive skäms mest för, i sina hem< ställde sig Skanska med hjälp av Kantar Sifo.
Svaret blev - det är ostädat!
Föga överraskande visade det sig att vi är rätt nöjda med våra hem, nämligen 51 procent skäms inte över någonting. Men de som skäms de skäms över städning. 29 procent önskar att de hade städat mer när gäster tittar förbi och sju procent skäms över disken.
En procent skäms över precis allting, vilket kan jämföras med de åtta procent som kanske inte skäms men inte heller är stolta över någonting i hemmet.
I det svenska hemmet är svenskarna mest nöjda med sin inredningsförmåga,18 procent är stolta över sina inredningsdetaljer, följt av möblerna på 17 procent. Hela elva procent har ett bibliotek de gärna visar upp.
Fler kvinnor än män är stolta över inredningsdetaljerna, 23 respektive 15 procent, medan fler män än kvinnor är stolta över sina teknikprylar – 12 respektive fyra procent.
Småhus använder mycket energi i onödan?
Två miljonerna småhus använder mycket energi i onödan?
Energimyndigheten påstår att två miljonerna småhus i Sverige använder mycket energi i onödan. Med åtgärder skulle dessa hushålls samlade energiräkningar kunna gå ned med mer än tio miljarder per år.
Det säger nu Energimyndigheten som tillsammans med Sustainable Innovation nu lanserar en ny webbguide. Namnet på sajten är Min husguide med syfte ge oberoende expertråd om renoveringsåtgärder, vilka minskar energiåtgången och dess klimatpåverkan, förbättrar inomhusmiljön, sparar pengar och tar hänsyn till kulturvärden. Allt för att hjälpa privatpersoner som inte riktigt vet vad de ska fråga efter eller ställa för krav.
Utmaningen är för många veta vilka åtgärder det ska satsa på och hur undvika göra fel. Jan Kristoffersson, projektledare för Min husguide på Sustainable Innovation,säger ”Det är därför vi skapat den här guiden som på ett enkelt sätt hjälper småhusägare genom de olika vägval och frågeställningar som man möts av när man planerar åtgärder i sitt hus”.
Bindande bud?
Bindande bud?
Budgivningsprocessen i Sverige är inte reglerad idag. Det innebär att en spekulant inte är bunden av sitt bud innan köpekontraktet är påskrivet av samtliga parter. Mäklarsamfundet har nu undersökt hur inställningen till någon form av bindande bud ser ut i fastighetsmäklarkåren och, då visar det sig att drygt 60 procent av de svarande är positivt inställda till bindande bud.
Nuvarande system kan förenklat beskrivas som att köparen har rätt att hoppa av fram tills avtal är påskrivet och att säljaren har rätt välja till vem, när och hur som försäljningen ska ske. Budgivningsprocesser väcker ofta frågor och oro hos konsumenter, vilket bland annat märks på anmälningsstatistiken till Fastighetsmäklarinspektionen (FMI) där kategorin budgivning ofta är bland de vanligaste. I en nyligen genomförd medlemsundersökning ställde vi frågan hur våra medlemmar, Sveriges fastighetsmäklare, har för uppfattning om bindande bud i någon form. Det visade sig att majoriteten, 63 procent, av de svarande är positivt inställda.
I våra grannländer Danmark och Norge har man olika typer av bindande bud, men i Sverige är processen oreglerad. Vi vet att många konsumenter känner osäkerhet inför just budgivningsmomentet och där är bristen på tydliga regler en av flera delar som väcker frågor.
Bolånetaket
Bolånetak kan förändras?
Bostadsminister Per Bolund öppnade nyligen i Expressen TV:s ekonomiska magasin ”Dina Pengar” för att bolånetaket kan komma att ses över där som ränteavdraget slopas eller trappas ned. Dessa frågorna är en del av Januariöverenskommelsens breda skattereform för att förbättra bostadsmarknadens funktionssätt.
Ministern avfärdar i intervjun ett återinförande av fastighetsskatten. Samtidigt påpekar han att det också kan bli aktuellt att titta på beskattningen när man byter bostad.
Troligen kommer ränteavdragen att justeras som en del Januariöverenskommelsen. Vidare pekar Bolund på att flera av riksdagspartierna vill se över ränteavdragen, vilket kan komma att öppna för en möjlig justering av bolånetaket.