Nyheter
Avgiftsschock kan hota bostadsrättsägare
Kan nya regler bli en kalldusch?
Tusentals bostadsrättsägare kan riskera chockhöjda avgifter nästa år!
Anledningen: nya stenhårda bokförings regler som tvingar fram obekväma sanningar om slitna hus och eftersatt underhåll.
Från och med nästa år är det slut på den mjuka redovisningen. Det populära regelverket K2 försvinner – och ersätts av det betydligt tuffare K3. I praktiken innebär det att föreningar inte längre kan gömma sig bakom långa avskrivningstider för hela byggnaden. Nu måste varje större del av huset – från tak till hiss – skrivas av separat.
Resultatet? Kostnaderna blir plötsligt brutalt tydliga.
– Föreningar som hållit avgifterna konstlat låga och struntat i en underhållsplan riskerar en brutal kalldusch. De kan upptäcka att kostnaderna är enorma – och att låneutrymmet inte räcker till
.
För många föreningar kan det betyda kraftigt höjda månadsavgifter, kanske redan under 2026.
Byggnader åldras – och nu kommer verkligheten ikapp. Den som bor i en förening utan koll på framtida renoveringar kan få känna av det direkt i plånboken.
Sexåring räddade hemmet
Tingsrätten stoppar chock försäljning
"Barnets bästa går före – även skulder på 600 000"
Gotland. En sexårig pojke stod på randen till hemlöshet när Kronofogden planerade att sälja familjens bostadsrätt. Men i sista stund kom en dramatisk vändning: Gotlands tingsrätt stoppade försäljningen – med hänvisning till barnets rätt till trygghet.
Familjens hem på spel
Pappan, skuldsatt med 600 000 kronor, riskerade att förlora bostaden. Kronofogden hade redan pekat ut lägenheten som nästa steg i indrivningen. Men försäljningen skulle bli ett dubbelt slag: ekonomiskt meningslös då bostaden var belånad till över en miljon – och förödande för familjen som riskerade att hamna på gatan.
Rättens dom: Barnet går först
Domstolen gick på mannens linje. Med hänvisning till tidigare utslag i Högsta domstolen satte man ner foten: ett barns behov av en bostad väger tyngre än statens jakt på obetalda skulder.
– Beslutet är unikt och kan bli vägledande, säger en rättsexpert till tidningen.
Vräkningsvågen – hundratals barn drabbas
Fallet på Gotland kommer samtidigt som antalet barn som förlorar sina hem ökar kraftigt i Sverige. Bara under årets första halvår vräktes 1 845 hushåll – en ökning med nästan 50 procent på två år. Totalt drabbades 422 barn, 80 fler än i fjol.
Nollvisionen som sprack
Trots att Sverige sedan 2008 haft en nollvision mot att vräka barn, är målet längre bort än någonsin.
Fallet med sexåringen på Gotland blir därför mer än ett enskilt rättsfall – det blir en symbol för frågan:
Hur långt ska staten gå för att driva in skulder – och vad är ett barns trygghet värd?
Mardrömsväxten tog över fritidshuset
Köparna förlorade i rätten
Nästan daglig kamp – men inget dolt fel”
De trodde att de hade köpt drömmen: en idyllisk fritidsfastighet mitt i naturen.
Men snart visade sig verkligheten vara en mardröm – i form av parkslide, den ökända växten som äter sig genom trädgårdar och skrämmer husägare över hela landet.
Köparna slog fast: ”Det här är ett dolt fel – vi vill ha ersättning.”
Men hovrättens besked blev en kalldusch: ni får inte ett öre.
Växten kräver ständig bevakning
Parksliden hade redan från början brett ut sig på flera stora områden av fastigheten. Enligt hovrätten krävdes så mycket underhåll – nästan daglig tillsyn mellan mars och september – att det gick långt utöver vad en köpare rimligen kan förvänta sig.
Domstolen konstaterade alltså att parksliden faktiskt var ett fel i fastigheten.
Men: ”Ni borde ha sett den”
Trots det föll köparna på mållinjen. Eftersom de synliga spåren av parkslide – nedklippta ytor och de karakteristiska vinterståndarna – fanns där redan vid köpet, menade hovrätten att köparna borde ha förstått vad som väntade.
Slutsatsen: Felet var inte dolt – och säljaren slipper betala.
En rättslig snårskog
Fallet har väckt stor uppmärksamhet, inte minst eftersom tingsrätten och hovrätten resonerade helt olika kring parksliden.
En skiljaktig domare höll fast vid att växten inte var något fel alls – medan majoriteten menade att det var ett fel men inte dolt.
Resultatet? Köparna sitter fast i en rättslig snårskog – och i en evig kamp mot en av Sveriges mest fruktade trädgårdsmarodör.
Riksdagen slopar strandskydd
Riksdagen slopar strandskydd vid små sjöar och vattendrag
Den 15 maj i år klubbade riksdagen igenom regeringens proposition ”Lättnader i strandskyddet – ett första steg”. De nya reglerna, som trädde i kraft den 1 juli 2025, innebär en historisk förändring för markägare, företag och kommuner.
Från och med nu gäller inget generellt strandskydd vid insjöar mindre än en hektar och vattendrag smalare än två meter. Även sjöar och vattendrag som anlagts efter 1975 undantas helt. Samtidigt får länsstyrelsen större befogenheter – både att återinföra skydd där naturvärdena anses hotade och att upphäva strandskyddet längs vissa smala vattendrag.
För areella näringar blir reglerna mer generösa. Jord- och skogsbruk, liksom vattenbruk – exempelvis fisk- och skaldjursodling – omfattas nu av lättnaderna. Dessutom öppnas en ny möjlighet till dispens för verksamheter med liten påverkan på naturen.
Kommunerna får också ökad frihet: upphävt strandskydd behöver inte återinföras när äldre detaljplaner ersätts.
Reformen lyfts fram som en avvägning mellan miljöhänsyn och landsbygdsutveckling – men väntas väcka debatt om balansen mellan exploatering och naturvård.