Nyheter
Trygghet i fokus i ny larmrapport
Var tredje bostadsrättsägare känner oro
Tryggheten i svenska bostadsrättsföreningar är under press. Det visar en ny rapport från SBC, där allt fler bostadsrättsägare uttrycker oro över både säkerheten i sina områden och föreningarnas långsiktiga ekonomi.
Enligt Sveriges Bostadsrättsrapport 2026 uppger endast 44 procent att de upplever sitt bostadsområde som tryggt. Samtidigt menar många att samhällets insatser inte räcker till. Hela 21 procent anser att politikerna måste göra betydligt mer för att stärka tryggheten, medan nästan var tionde person tycker att situationen faktiskt har blivit sämre de senaste åren.
Dessutom svarar 16 procent att de inte märker någon effekt alls av de trygghetssatsningar som genomförs.
Kraven ökar: “Trygghet måste prioriteras”
Rapporten pekar tydligt på att trygghet blivit en avgörande fråga för trivseln i bostadsrättsföreningar runt om i landet. Många boende efterfrågar nu konkreta investeringar som bättre belysning, säkrare låssystem och kameraövervakning.
Omkring var femte bostadsrättsägare uppger att just trygghetsskapande åtgärder är bland de viktigaste investeringarna framöver. Samtidigt lyfter över tre av tio behovet av lägre avgifter och en stabilare ekonomi för att öka trivseln i föreningen.
Enligt rapporten krävs ett större fokus på förebyggande arbete för att minska risken för brott, skadegörelse och otrygghet i och kring fastigheterna.
Bristande koll på underhållet oroar
Men tryggheten är inte den enda utmaningen. Rapporten visar också att många bostadsrättsägare saknar insyn i föreningens framtidsplaner.
Hela 21 procent uppger att de inte har koll på föreningens underhållsplan trots att frågor som ventilation, el, värme och fasadrenoveringar pekas ut som några av de viktigaste investeringarna de kommande åren.
Det väcker frågor om hur väl rustade många föreningar egentligen är inför framtiden. För utan långsiktig planering riskerar både ekonomin och tryggheten att påverkas negativt.
I takt med stigande kostnader och ökade krav på säkerhet ser nu många bostadsrättsägare behovet av förändring både från politiskt håll och inne i föreningarnas styrelserum.
17 maj i Göteborg
Norges grunnlovsdag
Firandet av den norska grunnlovsdagen, 17 maj i Göteborg, är ett av de största 17 maj firanden som sker utanför Norge varje år. Norges Hus i samarbete med Kgl. Norsk Generalkonsulat förvaltar en lång tradition med att arrangera denna festdag i Göteborg. Firandet är en traditionell festdag med musik, 17:e maj tal, norska flaggor, lekar för barnen och festklädda unga och gamla varav många klädda i folkdräkt. ”17:e maj tåget” går traditionellt från Norges Hus via Heden till Kungsportsavenyn och tillbaka med paradorkestrar. Men i år starter firandet i Norges Hus med festgudstjänst kl 11:00 och därefter sker samling i hagen utanför mot Skånegatan där det är lekar för barn och ansiktsmålning från kl 11:30. 17 maj tåget beräknas avgå kl 12.30 direkt till Liseberg där firandet fortsätter.
Stämpelskatten chockar köpare
Hundratusentals kronor innan inflytt
Att köpa villa har blivit ännu dyrare. En ny rapport från Mäklarsamfundet visar att stämpelskatten nu utgör en tung ekonomisk tröskel för många hushåll särskilt i storstäderna.
I vissa kommuner handlar det om enorma summor redan innan nycklarna lämnas över. Högst kostnader finns i Nacka där stämpelskatt och avgifter kan landa på över 305 000 kronor. I Stockholm ligger kostnaden runt 270 000 kronor och i Gothenburg nära 200 000 kronor.
Rapporten visar också hur de nya bolånereglerna förstärker pressen på köpare. För många motsvarar stämpelskatten flera års amorteringar pengar som måste betalas direkt vid köpet.
Stämpelskatt är den statliga avgift som tas ut vid köp av fastighet eller tomträtt, samt vid uttag av nya pantbrev.
Nu växer frågan om skatten blivit ett alltför stort hinder för människor som försöker ta sig in på villamarknaden.
Historiskt beslut
Nytt register ska förändra bostadsmarknaden
Sverige tar ett stort steg mot en mer transparent bostadsmarknad. Den 22 april gav riksdagen grönt ljus till ett nationellt register för alla bostadsrätter en reform som kan förändra hur affärer genomförs i grunden.
I det nya registret samlas avgörande information: vem som äger bostaden, vilken förening den tillhör och inte minst hur den är belånad. Det sistnämnda ses som en nyckelfråga.
I dag hanteras pantsättningar via bostadsrättsföreningar, vilket ibland leder till osäker information. Med det nya systemet registreras uppgifterna centralt, vilket ger bland andra mäklare direkt tillgång till korrekta och uppdaterade uppgifter.
Branschorganisationen Mäklarsamfundet välkomnar beslutet, men varnar för att registret måste bli tillräckligt omfattande för att fungera fullt ut i praktiken.
De nya reglerna kring själva uppbyggnaden börjar gälla den 1 januari 2027. Övriga delar införs senare, enligt regeringens beslut.
Reformen beskrivs som ett efterlängtat steg mot ökad rättssäkerhet och kan bli en gamechanger för hela bostadsmarknaden.